Planering
När problemformuleringen är klar börjar planeringen av din kliniska studie. I planeringsfasen ingår bland annat att skriva en forskningsplan, ta fram information och försäkringsskydd för studiedeltagarna samt göra en studiebudget.
- Börja planera din kliniska studie
- Välj studieupplägg och metod
- Planera datainsamling, datahantering och lagring
- Ta fram en forskningsplan
- Ta fram en statistisk analysplan
- Ta fram information till studiedeltagarna
- Säkerställ försäkringsskydd för studiedeltagarna
- Planera resurser, finansiering och budget
- Överväg en hälsoekonomisk utvärdering
- Använd mallar och stöddokument
- Bra att tänka på i planeringsfasen
- Särskilda krav för läkemedel och medicintekniska produkter
- Planera en klinisk läkemedelsprövning
- Planera en klinisk prövning av en medicinteknisk produkt
- Planera en prestandastudie av en medicinteknisk produkt för in vitro-diagnostik
- Relaterad information om läkemedel för avancerad terapi (ATMP)
Börja planera din kliniska studie
När problemformuleringen är klar och du vet vilka frågor som ska besvaras kan du börja planera din kliniska studie.
Du kan få vägledning i planeringsprocessen av regionala noderna inom Kliniska Studier Sverige. Om du är forskare vid en högskola eller ett universitet kan du även få stöd av specialister vid ditt lärosäte.
Välj studieupplägg och metod
Forskningsfrågan avgör vilken studiedesign och vilka metoder som är lämpliga. Valen påverkar vilka data som behöver samlas in, hur resultaten kan analyseras och vilka slutsatser som kan dras.
När du väljer studiedesign behöver du bland annat ta ställning till:
- vilka personer, grupper eller material som ska ingå
- om studien behöver en kontroll- eller jämförelsegrupp
- om randomisering och blindning är möjliga och lämpliga
- vilka utfallsmått som ska användas
- hur många studiedeltagare eller observationer som behövs
- hur risken för systematiska fel kan minimeras
- om studien är praktiskt och etiskt genomförbar
Studiedesign och analysmetoder behöver planeras tillsammans. Rådgör därför med en statistiker tidigt i planeringsprocessen.
Vägledning om vetenskaplig kvalitet
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) granskar systematiskt metoder i hälso- och sjukvården. SBU har publicerat en metodbok med vägledning om hur olika studieupplägg värderas vetenskapligt.
Metodbok, SBU:s webbplats Länk till annan webbplats.
Vägledning från ICH
International Council for Harmonisation of Technical Requirements for Pharmaceuticals for Human Use (ICH) har tagit fram vägledande dokument för planering av kliniska läkemedelsprövningar. Dokumenten kan även vara till hjälp vid planering av andra typer av interventionsstudier.
- ICH E9 Statistical Principles for Clinical Trials, ICH:s webbplats Länk till annan webbplats.
- ICH E10 Choice of Control Group and Related Issues in Clinical Trials, ICH:s webbplats Länk till annan webbplats.
ICH E9 och E10 innehåller bland annat information om:
- blindning
- val av kontrollgrupp
- skillnaden mellan ett konfirmatoriskt och ett explorativt syfte
- betydelsen av utfallsmått
Planera datainsamling, datahantering och lagring
När du har bestämt vilken typ av data som ska samlas in för att besvara forskningsfrågan behöver du också bestämma hur datainsamlingen ska genomföras.
Strukturera datainsamlingen med CRF eller eCRF
Ett vanligt sätt att strukturera datainsamlingen är att konstruera ett datainsamlingsverktyg, ett så kallat Case Report Form (CRF).
Verktyget kan utformas som:
- ett pappersbaserat formulär, CRF
- ett elektroniskt system, eCRF, som ofta ligger till grund för en databas för analys.
Uppgifter som samlas in med ett pappersbaserat CRF behöver senare överföras till elektronisk form. Ett eCRF genererar elektroniska data direkt
Ett CRF består av frågor eller kryssrutor som studiepersonalen fyller i när studiedeltagaren:
- svarar på frågor
- genomgår undersökningar som genererar mätvärden.
Även uppgifter från patientjournalen kan dokumenteras i ett CRF.
Märk och identifiera data
Du behöver planera hur insamlade data och material ska märkas med identifierare. Det kan exempelvis gälla:
- ifyllda CRF
- enkäter
- prover
- bilder
- registerdata
För att undvika förväxling används ofta ett unikt nummer för varje studiedeltagare.
Du behöver också ta ställning till om det efter datainsamlingen ska finnas en koppling mellan de insamlade uppgifterna och studiedeltagarens identitet. Om kopplingen ska finnas kvar är grundregeln att uppgifterna ska märkas så att endast den som har tillgång till en kodnyckel kan identifiera personen som har lämnat informationen.
Ta fram en plan för datahanteringen
En tydlig plan för datahantering beskriver hur data ska samlas in och märkas samt vilka personer som ska ha tillgång till dem.
Planen gör det lättare att beskriva datahanteringen för studiedeltagare, myndigheter, personuppgiftsombud och andra aktörer som behöver information under studiens genomförande.
Ta fram en forskningsplan
Kliniska studier som genomförs i Sverige behöver godkännande från Etikprövningsmyndigheten. Till ansökan om etikprövning ska en fullständig och utförlig forskningsplan, även kallad forskningsprotokoll, bifogas.
Forskningsprotokollet kan också ligga till grund för ansökningar till andra myndigheter. Särskilda krav för läkemedel och medicintekniska produkter beskrivs längre ner på sidan.
Protokollet fungerar som en handbok som ska bidra till att:
- samtliga medverkande kan genomföra studien på ett enhetligt sätt
- det i efterhand går att följa hur studiedata har genererats
Forskningsplanen eller forskningsprotokollet ska innehålla:
- vetenskaplig frågeställning samt projektets specifika mål och syfte
- en översikt över tidigare forskningsresultat inom området
- en projektbeskrivning med studiedesign, urval av studiedeltagare, beräkning av populationsstorlek, procedurer och metoder
- definitioner av primära och sekundära effektvariabler
- en kortfattad redogörelse för studiens betydelse för forskningsområdet
Under rubriken Särskilda krav för läkemedel och medicintekniska produkter finns information om särskilda krav på forsknings- och prövningsprotokoll.
Ta fram en statistisk analysplan
För öppna studier ska det finnas en statistisk analysplan, Statistical Analysis Plan (SAP), före studiestart. För blindade studier ska planen finnas innan databasen låses.
En statistisk analysplan ska innehålla:
- detaljerade definitioner av analyspopulationer
- analysvariabler
- en generell beskrivning av analyserna
- exakta analysmetoder för varje analysvariabel.
I avsnittet Analys finns mer information om statistiska analyser.
Ta fram information till studiedeltagarna
Innan en person samtycker till att delta i en klinisk studie ska hen få tillgång till all information som en person rimligtvis kan behöva för att ta ställning till deltagandet.
Informationen ska utformas så att informationskraven i biobankslagen och dataskyddsförordningen följs. Biobank Sverige har sammanställt den information som ska ges till studiedeltagare om biobanksprov.
Om studien ska granskas av Läkemedelsverket gäller ytterligare krav på vilken information som ska lämnas till studiedeltagarna. Kraven beskrivs längre ner på sidan under Särskilda krav för läkemedel och medicintekniska produkter.
Säkerställ försäkringsskydd för studiedeltagarna
Innan studien startar behöver forskningshuvudmannen ta reda på vilket försäkringsskydd som gäller för studiedeltagarna och om en kompletterande försäkring behöver tecknas.
I ansökan till Etikprövningsmyndigheten ska det anges vilket försäkringsskydd som gäller för studien. Vilket skydd som är tillämpligt kan bero på:
- vem som är forskningshuvudman
- var studien genomförs
- vilken typ av studie det är
- vilka åtgärder deltagarna utsätts för
För kliniska läkemedelsprövningar och kliniska prövningar av medicintekniska produkter kan särskilda försäkringskrav gälla. Mer information finns längre ner på sidan.
Planera resurser, finansiering och budget
Innan studien startar behöver du säkerställa att det finns tillräckligt med tid, personal, kompetens och ekonomiska resurser för att genomföra och slutföra den.
En studiebudget ska omfatta samtliga förväntade kostnader. Beroende på studiens upplägg kan du behöva budgetera för:
- personal
- utbildning
- ansökningar och avgifter
- avtal
- datainsamling och datahantering
- programmering och validering av datoriserade system
- prövningsläkemedel eller medicintekniska produkter
- kontroll- eller jämförelseprodukter
- laboratorieanalyser och andra undersökningar
- biobankshantering
- försäkringar
- ersättning till studiedeltagare
- statistiskt stöd och analys
- monitorering och annan kvalitetskontroll
- arkivering
- publicering och administration.
Budgeten bör följas upp regelbundet under studiens genomförande.
Det finns svenska och internationella forskningsfinansiärer. Forskare kan även söka anslag och stipendier genom regioner, universitet och andra organisationer.
Överväg en hälsoekonomisk utvärdering
Överväg tidigt om en hälsoekonomisk utvärdering ska ingå i studien.
En sådan utvärdering undersöker om en medicinsk åtgärd är kostnadseffektiv, det vill säga om det finns en rimlig relation mellan kostnader och effekt. Effekten kan mätas i förbättrad hälsa och ökad hälsorelaterad livskvalitet, Health-Related Quality of Life (HRQoL).
Använd mallar och stöddokument
Kliniska Studier Sverige tillhandahåller mallar och stöddokument som kan användas vid planering och genomförande av kliniska studier.
Där finns bland annat:
- protokollmallar
- mallar för information till försöksperson
- checklistor
- stöd vid monitorering och kvalitetssäkring
Bra att tänka på i planeringsfasen
När du planerar studien behöver du tydliggöra hur den ska genomföras, vilka resurser som behövs och hur studiedata ska hanteras.
- Är forskningsplanen komplett?
- Har deltagarinformation, informerat samtycke och försäkringsskydd förberetts?
- Har du kontaktat relevant biobank om biologiska prover ska användas?
- Finns det en fullständig budget för studien?
- Behöver studien registreras i en offentlig databas?
- Har insamling, hantering och lagring av data planerats?
- Omfattar studien ett läkemedel eller en medicinteknisk produkt som omfattas av särskilda krav?
Särskilda krav för läkemedel och medicintekniska produkter
Om du planerar en klinisk studie som omfattar ett läkemedel eller en medicinteknisk produkt gäller särskilda regelverk och processer.
Under respektive rubrik nedan hittar du information om vad du behöver tänka på i planeringsfasen.
Kontakta din regionala nod inom Kliniska Studier Sverige om du är osäker på vilket regelverk som gäller eller behöver stöd med att planera och förbereda studien.
Planera en klinisk läkemedelsprövning
Ta reda på om prövningen kräver tillstånd
En klinisk läkemedelsprövning kräver tillstånd från Läkemedelsverket. Med hjälp av vägledningen på myndighetens webbplats kan du ta reda på om din studie räknas som en klinisk läkemedelsprövning och därmed kräver tillstånd.
Ta reda på om din studie kräver tillstånd, Läkemedelsverkets webbplats Länk till annan webbplats.
Ta fram ett prövningsprotokoll
Ett prövningsprotokoll ska ingå i ansökan. Protokollet är grunden för att prövningen ska genomföras på ett enhetligt sätt vid samtliga deltagande prövningsställen. Det ska innehålla den information som behövs för att prövningen ska kunna genomföras korrekt.
Kraven på prövningsprotokollets innehåll anges i förordning (EU) nr 536/2014 om kliniska prövningar av humanläkemedel.
På denna webbplats finns en mall för prövningsprotokoll med tillhörande stödtext.
- Dokument som ska ingå i en ansökan om klinisk läkemedelsprövning, Läkemedelsverkets webbplats Länk till annan webbplats.
- Mall för prövningsprotokoll (med stödtext)
Roller och ansvar enligt ICH-GCP
God klinisk sed (Good Clinical Practice, GCP) är en internationell etisk och vetenskaplig kvalitetsstandard för kliniska läkemedelsprövningar. Standarden innehåller krav på hur prövningar ska planeras, genomföras, dokumenteras och rapporteras.
Syftet med GCP är att:
- skydda studiedeltagarnas rättigheter, säkerhet och välbefinnande
- säkerställa att de data som genereras i prövningen är tillförlitliga.
Enligt ICH-GCP, förordning (EU) nr 536/2014 och tillämplig nationell lagstiftning ska roller och ansvarsområden fördelas innan prövningen påbörjas.
- ICH:s riktlinjer för god klinisk sed, International Council for Harmonisations webbplats Länk till annan webbplats.
- EU-förordning 536/2014 om kliniska prövningar av humanläkemedel och nationell lagstiftning, Europeiska läkemedelsmyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.
Sponsorn
Sponsorn är den person, det företag, den institution eller den organisation som ansvarar för att initiera och organisera prövningen samt ordna finansieringen.
I vissa fall kan samma person vara både sponsor och ansvarig prövare. Personen har då de skyldigheter som följer med båda rollerna.
Sponsorns ansvar
Sponsorn har det övergripande ansvaret för prövningens genomförande. Det innebär bland annat att sponsorn ska säkerställa att:
- alla tillstånd från berörda myndigheter finns innan prövningen påbörjas
- det finns skriftliga rutiner för prövningens genomförande, kvalitetskontroll och kvalitetssäkring
- rutinerna följs
- studiedeltagarna har ett ekonomiskt skydd genom försäkring eller på annat sätt.
Sponsorn kan delegera vissa eller samtliga uppgifter till en person, ett företag, en institution eller en organisation. Sponsorn behåller dock det övergripande ansvaret för att prövningen genomförs och rapporteras enligt gällande tillstånd och regelverk.
Checklista för sponsorns ansvar
Riskanalys
Enligt ICH-GCP ska sponsorn bedöma riskerna med den kliniska prövningen. Utifrån riskanalysen avgör sponsorn:
- vilka risker som behöver hanteras
- hur prövningens kvalitetskontroll ska genomföras.
Mer information finns i ICH:s riktlinje för god klinisk sed, E6.
- Mall för riskanalys i en klinisk läkemedelsprövning
- ICH E6 Guideline for Good Clinical Practice, ICH:s webbplats Länk till annan webbplats.
Monitorn
Monitorn utses av sponsorn och följer upp den kliniska läkemedelsprövningens genomförande.
Monitorns ansvar
Monitorns ansvar omfattar bland annat att:
- kontrollera att prövningen genomförs, dokumenteras och rapporteras enligt prövningsprotokollet, GCP och tillämpliga regulatoriska krav
- lämna en skriftlig rapport till sponsorn efter varje besök vid prövningsstället
- rapportera annan relevant kommunikation om prövningen till sponsorn
Kompetens och oberoende
Monitorn behöver ha vetenskaplig eller klinisk kunskap som är relevant för forskningsområdet och ska känna till:
- läkemedlet som prövas
- prövningsprotokollet
- sponsorns rutiner
- GCP
- tillämpliga regulatoriska krav
Monitorn ska vara oberoende av prövningens genomförande vid prövningsstället.
Prövaren
Prövaren ska vara en legitimerad läkare eller tandläkare samt ska ha den utbildning och erfarenhet som krävs för att ansvara för prövningens genomförande och för studiedeltagarnas hälsa och säkerhet. Det innefattar dokumenterad utbildning i GCP.
Prövarens ansvar
Prövaren ska:
- visa att det är möjligt att rekrytera det överenskomna antalet studiedeltagare
- avsätta tillräckligt med tid för att genomföra och slutföra prövningen
- utse personal med rätt kompetens som kan medverka i prövningen
- följa upp samtliga delegerade uppgifter
- säkerställa att personal som har fått delegerade uppgifter får lämplig utbildning
- säkerställa att deltagarna får den information som krävs och lämnar informerat samtycke enligt tillämpliga krav
- fastställa rutiner för förvaring av prövningsdokumentationen
- tillåta monitorering och revision
Checklista för prövarens ansvar
Delegering av uppgifter
Prövaren har det övergripande ansvaret för prövningen vid prövningsstället men kan delegera enskilda uppgifter.
Delegeringen ska dokumenteras skriftligt i en signatur- och delegeringslista. Listan ska hållas uppdaterad när prövningsteamets sammansättning förändras.
En uppgift måste delegeras innan den utförs av någon annan än prövaren. Prövaren ansvarar fortfarande för att följa upp de delegerade uppgifterna.
Ansvarig prövare
Om fler än en prövare finns vid ett prövningsställe ska sponsorn utse en av dem till ansvarig prövare.
Datahantering och arkivering
Planera datainsamlingen med CRF
Uppgifter om studiedeltagarna samlas in i ett Case Report Form (CRF). Formuläret kan vara pappersbaserat eller elektroniskt.
Ett elektroniskt Case Report Form (eCRF) kan ligga till grund för den databas som används vid analysen. Uppgifter som samlas in i pappersbaserade CRF behöver senare överföras till elektroniskt format.
Planer för datahantering och datavalidering
Planer för datahantering och datavalidering ska upprättas. De kan utformas som:
- en datahanteringsplan (Data Management Plan, DMP)
- en datavalideringsplan (Data Validation Plan, DVP).
Arkivering av prövningsdokumentation
Planera redan före prövningsstart hur prövningsdokumentationen ska förvaras och arkiveras. Information om bevarandetider finns i avsnittet Arkivering.
Medicintekniska produkter (MDR)
Planera en klinisk prövning av en medicinteknisk produkt
Kliniska prövningar av medicintekniska produkter regleras av EU-förordningen om medicintekniska produkter, förordning (EU) 2017/745 (MDR), som började tillämpas den 26 maj 2021.
Studiedesign och forskningsfråga
Forskningsfrågan och studiedesignen kan variera beroende på studiens syfte och den medicintekniska produktens utvecklingsfas.
I bilaga I till ISO 14155:2026 finns information om olika studiedesigner och statistiska överväganden vid kliniska prövningar av medicintekniska produkter. Du hittar också information om studiedesign i avsnittet Analys.
Utöver de vetenskapliga övervägandena är det viktigt att säkerställa att den valda forskningsansatsen är etiskt och praktiskt genomförbar. Du behöver också ta hänsyn till hur studiedesignen kan påverka datakvaliteten.
Komplexa studiedesigner kan kräva omfattande utbildning av användare och studiepersonal eller detaljerade monitoreringsstrategier för att minska risken för bristande datakvalitet. En design som ligger närmare den kliniska vardagen kan innebära färre praktiska utmaningar.
- Formulera forskningsfråga eller hypotes, avsnittet Idé
- ISO 14155:2026, SIS webbplats Länk till annan webbplats.
- Studiedesign och statistiska överväganden, avsnittet Analys
Klinisk prövningsplan och information till försökspersoner
Studieprotokollet för en klinisk prövning av en medicinteknisk produkt kallas klinisk prövningsplan (Clinical Investigation Plan, CIP).
Kraven på innehållet i en klinisk prövningsplan är mer omfattande än Etikprövningsmyndighetens krav på vad en forskningsplan ska innehålla. MDR och ISO 14155:2026 innehåller detaljerad information om vad prövningsplanen ska innehålla.
Utöver Etikprövningsmyndighetens krav på den skriftliga informationen till studiedeltagarna innehåller MDR och ISO 14155:2026 särskilda rekommendationer om vilken information som ska lämnas till deltagarna i en klinisk prövning av en medicinteknisk produkt.
- EU-förordningen om medicintekniska produkter, förordning (EU) 2017/745, EUR-Lex webbplats Länk till annan webbplats.
- ISO 14155:2026, SIS webbplats Länk till annan webbplats.
- Mallar och stöddokument för medicintekniska prövningar
Roller och ansvar
Enligt MDR och ISO 14155:2026 ska tydliga roller och ansvarsområden fördelas när en klinisk prövning av en medicinteknisk produkt planeras och genomförs.
Tillverkaren
Tillverkaren är den person, det företag eller den institution som ansvarar för att:
- utforma och tillverka den medicintekniska produkten
- märka och förpacka produkten
- ta fram bruksanvisningen
- fastställa produktens avsedda ändamål.
Tillverkaren kan ansöka om att släppa ut produkten på marknaden i eget namn. Det är tillverkaren som ansvarar för att CE-märka produkten, oavsett vem som utför den fysiska tillverkningen.
Sponsorn
Sponsorn är den person eller organisation som ansvarar för att initiera och genomföra den kliniska prövningen.
Sponsorn och tillverkaren är ofta samma person eller organisation, men behöver inte vara det.
Sponsorn har det övergripande ansvaret för den kliniska prövningen. Ansvaret omfattar bland annat:
- planering och genomförande av prövningen
- kommunikation med regulatoriska myndigheter
- kvalitetssäkring och kvalitetskontroll
- uppgifter och funktioner som utförs av underleverantörer.
En fullständig beskrivning av sponsorns roll och ansvar finns i ISO 14155:2026.
Ansvarig prövare
Den ansvariga prövaren ansvarar för att genomföra den kliniska prövningen vid ett prövningsställe. Om prövningen genomförs vid flera prövningsställen ska det finnas en ansvarig prövare vid varje prövningsställe.
Den ansvariga prövaren ska ha dokumenterad utbildning och erfarenhet inom det område där den medicintekniska produkten ska användas. Kompetenskraven ska bedömas utifrån produktens avsedda användningsområde.
Den ansvariga prövaren har det övergripande ansvaret för prövningen vid prövningsstället. Uppgifter kan delegeras till medlemmar i prövningsteamet om delegeringen dokumenteras skriftligt och den som tar emot uppgiften har lämplig utbildning och erfarenhet.
Den ansvariga prövarens uppgifter omfattar bland annat att:
- leda prövningen vid prövningsstället
- säkerställa att informerat samtycke inhämtas från deltagarna enligt tillämpliga regelverk och den kliniska prövningsplanen
- säkerställa att prövningen genomförs enligt den kliniska prövningsplanen
- säkerställa att deltagarna får nödvändig medicinsk vård under och efter sitt deltagande
- genomföra säkerhetsrapportering
- säkerställa att tillförlitliga data genereras.
En fullständig beskrivning av den ansvariga prövarens roll och ansvar finns i ISO 14155:2026.
Monitorn
Monitorn utses av sponsorn och ansvarar för att oberoende kontrollera att den kliniska prövningen genomförs enligt den kliniska prövningsplanen och tillämpliga regulatoriska krav.
Monitorn genomför besök vid prövningsstället för att:
- granska hur prövningen genomförs
- bedöma om den kliniska prövningsplanen och tillämpliga krav följs
- ge prövningsteamet återkoppling om korrigerande eller förebyggande åtgärder som behöver vidtas.
Efter varje besök lämnar monitorn en skriftlig rapport till sponsorn.
Monitorn behöver ha vetenskaplig eller klinisk kunskap som är relevant för forskningsområdet. Monitorn ska också känna till:
- ISO 14155:2026
- produkten som prövas och hur den används
- den kliniska prövningsplanen
- godkända rutiner för att inhämta informerat samtycke
- sponsorns riktlinjer och manualer
- andra relevanta regulatoriska krav.
En fullständig beskrivning av monitorns roll och ansvar finns i ISO 14155:2026.
Försäkring för studiedeltagare
Sponsorn för en klinisk prövning av en medicinteknisk produkt ska genom försäkring eller på annat sätt garantera att deltagarna kan få ersättning om det blir nödvändigt på grund av åtgärder som sponsorn eller prövaren har vidtagit.
Sponsorn behöver ta reda på:
- vilket försäkringsskydd som gäller för deltagarna
- om det behövs en kompletterande försäkring.
Deltagare i kliniska prövningar som genomförs inom regionfinansierad hälso- och sjukvård omfattas av patientförsäkringen hos Löf. Vårdgivare som inte omfattas av den regionala patientförsäkringen måste ordna ett eget försäkringsskydd.
En produktansvarsförsäkring med tillägg för kliniska prövningar kan också behövas för att täcka andra typer av skador. Det kan exempelvis vara:
- skada på en anställd eller familjemedlem som hanterar prövningsprodukten
- skada på produkten
- skada på annan egendom.
Ta reda på om prövningen ska anmälas eller kräver tillstånd
Studier som uppfyller definitionen av en klinisk prövning av en medicinteknisk produkt ska antingen anmälas till Läkemedelsverket eller lämnas in till myndigheten för godkännande.
Detaljerad information om anmälnings- och tillståndsprocesserna finns på Läkemedelsverkets webbplats och i avsnittet Ansökan på den här webbplatsen.
- Ansökan och anmälan, Läkemedelsverkets webbplats Länk till annan webbplats.
- Ansökan och anmälan, avsnittet Ansökan
Datainsamling, datahantering och elektroniska system
I varje klinisk prövning av en medicinteknisk produkt ska det finnas ett verktyg för datainsamling. Det kan vara ett pappersformulär eller ett elektroniskt system och benämns Case Report Form (CRF). Bilaga C till ISO 14155:2026 innehåller ett exempel på vad ett CRF kan innehålla.
Elektroniska och pappersbaserade CRF
Ett elektroniskt Case Report Form (eCRF) kan användas som primär källa för att skapa studiedatabasen. Data som samlas in med pappersbaserade CRF måste därefter överföras till elektroniskt format.
När ett eCRF används ska systemet uppfylla särskilda krav på funktionalitet och datasäkerhet. Det ska framför allt innehålla ett granskningsspår, en så kallad audit trail, som:
- registrerar alla ändringar av inmatade data
- identifierar den person som ansvarar för varje ändring
Kraven på elektroniska system som används i kliniska prövningar av medicintekniska produkter anges i ISO 14155:2026.
Behandling av personuppgifter
Sponsorn ansvarar för att känsliga personuppgifter behandlas enligt tillämpliga dataskyddsregler.
Det innebär bland annat att ta reda på om det elektroniska systemet medför att personuppgifter behandlas:
- utanför landet
- inom en annan organisation än sponsorns
CRF ska motsvara den kliniska prövningsplanen
Alla data som samlas in i CRF ska vara beskrivna i den kliniska prövningsplanen. Planen ska vara godkänd av både Etikprövningsmyndigheten och Läkemedelsverket. Inga andra data får samlas in.
Medicintekniska produkter in vitro-diagnostik (IVDR)
Planera en prestandastudie av en medicinteknisk produkt för in vitro-diagnostik
Prestandastudier av medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik regleras av EU-förordningen om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik, förordning (EU) 2017/746 (IVDR), som började tillämpas den 26 maj 2022.
Studiedesign och forskningsfråga
Utformningen av en prestandastudie utgår från den forskningsfråga eller hypotes som ska besvaras eller prövas.
Forskningsfrågan och studiedesignen kan variera beroende på studiens syfte och i vilket utvecklingsskede IVD-produkten befinner sig.
Prestandastudier av IVD-produkter syftar till att fastställa eller bekräfta produktens analytiska eller kliniska prestanda. Kliniska prestandastudier ska fastställa eller bekräfta de delar av produktens prestanda som inte kan fastställas genom:
- analytiska prestandastudier
- vetenskaplig litteratur
- tidigare erfarenheter från diagnostik i rutinsjukvård.
När du planerar en klinisk prestandastudie behöver du säkerställa att det vetenskapligt optimala upplägget också är etiskt motiverat och praktiskt genomförbart. Du behöver även ta hänsyn till hur studiedesignen kan påverka datakvaliteten.
Komplexa studiedesigner kan kräva omfattande utbildning av användare och studiepersonal eller detaljerade strategier för monitorering för att minska risken för bristande datakvalitet. Ett studieupplägg som ligger närmare rutinsjukvården kan innebära färre praktiska utmaningar.
- Information om upplägg av forskningsfråga eller hypotes, avsnittet Idé
- ISO 20916:2024, SIS webbplats Länk till annan webbplats.
- Information om studieupplägg och statistiska aspekter, avsnittet Analys
Klinisk prestandastudieplan och information till försökspersoner
Studieprotokollet för en klinisk prestandastudie av en IVD-produkt kallas klinisk prestandastudieplan (Clinical Performance Study Plan, CPSP). Det kan också benämnas protokoll för klinisk prestandastudie.
Kraven på innehållet i en klinisk prestandastudieplan är mer omfattande än Etikprövningsmyndighetens krav på en forskningsplan. IVDR och ISO 20916:2024 innehåller detaljerad information om vad planen bör innehålla.
Utöver Etikprövningsmyndighetens krav på den skriftliga informationen till studiedeltagarna innehåller IVDR och ISO 20916:2024 särskilda rekommendationer om vilken information deltagarna i en klinisk prestandastudie bör få.
- Förordning (EU) 2017/746 om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik, EUR-Lex webbplats Länk till annan webbplats.
- ISO 20916:2024, SIS webbplats Länk till annan webbplats.
Roller och ansvar
Enligt IVDR och ISO 20916:2024 ska roller och ansvarsområden fördelas tydligt när en prestandastudie av en IVD-produkt planeras och genomförs.
Tillverkaren
Tillverkaren är den person, det företag eller den institution som ansvarar för att:
- utforma och tillverka IVD-produkten
- märka och förpacka produkten
- ta fram bruksanvisningen
- ange produktens avsedda ändamål
Tillverkaren kan ansöka om att släppa ut produkten på marknaden i eget namn. Det är tillverkaren som ansvarar för att CE-märka produkten, oavsett vem som utför den fysiska tillverkningen.
Sponsorn
Sponsorn är den person eller organisation som ansvarar för att initiera och genomföra prestandastudien.
Sponsorn och tillverkaren är ofta samma person eller organisation, men behöver inte vara det.
Sponsorn har det övergripande ansvaret för prestandastudien. Ansvaret omfattar bland annat:
- planering och genomförande av studien
- kommunikation med ansvariga myndigheter
- kvalitetssäkring och kvalitetskontroll
- uppgifter och funktioner som utförs av underleverantörer
En fullständig beskrivning av sponsorns roll och ansvar finns i ISO 20916:2024.
Ansvarig prövare
Den ansvariga prövaren ansvarar för att genomföra prestandastudien vid ett prövningsställe. Om studien genomförs vid flera prövningsställen ska det finnas en ansvarig prövare vid varje prövningsställe.
Den ansvariga prövaren ska ha dokumenterad utbildning och erfarenhet inom det område där IVD-produkten ska användas. Kraven på kompetens ska bedömas utifrån produktens avsedda användningsområde.
Den ansvariga prövaren har det övergripande ansvaret för studien vid prövningsstället. Uppgifter får delegeras till medlemmar i studiegruppen om delegeringen dokumenteras skriftligt och den som tar emot uppgiften har lämplig utbildning och erfarenhet.
Den ansvariga prövarens uppgifter omfattar bland annat att:
- leda studien vid prövningsstället
- säkerställa att informerat samtycke inhämtas från deltagarna i enlighet med tillämpliga regelverk och den kliniska prestandastudieplanen
- säkerställa att studien genomförs enligt den kliniska prestandastudieplanen
- säkerställa att deltagarna får nödvändig medicinsk vård under och efter sitt deltagande
- genomföra säkerhetsrapportering
- säkerställa att tillförlitliga data genereras
En fullständig beskrivning av den ansvariga prövarens roll och ansvar finns i ISO 20916:2024.
Monitor
Monitorn utses av sponsorn och ansvarar för att oberoende kontrollera att den kliniska prestandastudien genomförs enligt den kliniska prestandastudieplanen och tillämpliga regulatoriska krav.
Monitorn genomför besök vid prövningsställena för att:
- granska hur studien genomförs
- bedöma om den kliniska prestandastudieplanen och tillämpliga krav följs
- ge studiegruppen återkoppling om eventuella korrigerande eller förebyggande åtgärder som behöver vidtas
Efter varje besök lämnar monitorn en skriftlig rapport till sponsorn.
Monitorn behöver ha vetenskaplig eller klinisk kunskap som är relevant för forskningsområdet. Monitorn ska också ha kunskap om:
- ISO 20916:2024
- produkten som studeras och hur den används
- den kliniska prestandastudieplanen
- godkända rutiner för att inhämta informerat samtycke
- sponsorns riktlinjer och handböcker
- andra relevanta regulatoriska krav
En fullständig beskrivning av monitorns roll och ansvar finns i ISO 20916:2024.
Försäkring för försökspersoner
Sponsorn för en prestandastudie av en IVD-produkt ska genom försäkring eller på annat sätt garantera att försökspersoner kan få ersättning om det blir nödvändigt på grund av åtgärder som sponsorn eller prövaren har vidtagit.
Sponsorn behöver ta reda på:
- vilket försäkringsskydd som omfattar deltagarna
- om det behövs en kompletterande försäkring
Försökspersoner i prestandastudier som genomförs inom regionfinansierad hälso- och sjukvård omfattas av patientförsäkringen hos Löf. Vårdgivare som inte omfattas av denna patientförsäkring behöver ordna ett eget försäkringsskydd.
Det kan också behövas en produktansvarsförsäkring med ett kompletterande skydd för prestandastudier. Försäkringen kan behöva täcka andra typer av skador, exempelvis:
- skada på en anställd eller familjemedlem som hanterar produkten som studeras
- skada på produkten
- skada på annan egendom
Anmälan eller ansökan till Läkemedelsverket
Vissa typer av prestandastudier kräver en anmälan eller en ansökan om tillstånd till Läkemedelsverket. Det gäller bland annat studier av produkter för behandlingsvägledande diagnostik och studier där deltagarna utsätts för ytterligare ingrepp eller risker.
Information om anmälnings- och tillståndsprocesserna finns på Läkemedelsverkets webbplats och i kapitlet Ansökan på denna webbplats.
- Prestandastudier av IVD-produkter, Läkemedelsverkets webbplats Länk till annan webbplats.
- Ansökan och anmälan för kliniska prestandastudier, avsnittet Ansökan
Datainsamling, datahantering och elektroniska system
I varje prestandastudie ska det finnas ett verktyg för datainsamling. Det kan vara:
- ett pappersformulär
- ett elektroniskt system
- en utskrift från ett mätinstrument.
Elektroniska Case Report Forms
När en elektronisk Case Report Form (eCRF) används ska systemet uppfylla särskilda krav på funktionalitet och datasäkerhet.
Systemet ska framför allt ha en granskningslogg, en så kallad audit trail, som:
- registrerar alla ändringar av inmatade data
- identifierar vem som har gjort varje ändring.
Behandling av personuppgifter
Sponsorn ansvarar för att känsliga personuppgifter behandlas enligt tillämpliga dataskyddsregler.
Det innebär bland annat att ta reda på om det elektroniska systemet medför att personuppgifter behandlas:
- utanför Sverige
- inom en annan organisation än sponsorns.
CRF ska överensstämma med den kliniska prestandastudieplanen
Alla data som samlas in i CRF ska vara beskrivna i den kliniska prestandastudieplanen. Planen ska vara godkänd av både Etikprövningsmyndigheten och Läkemedelsverket. Inga andra data får samlas in.
Relaterad information om läkemedel för avancerad terapi (ATMP)
Läkemedel för avancerad terapi (ATMP)
Läkemedel för avancerad terapi (Advanced Therapy Medicinal Products, ATMP)
Läkemedel för avancerad terapi (Advanced Therapy Medicinal Products, ATMP) är biologiska läkemedel som baseras på gener, celler eller vävnader. ATMP omfattas av gemensamma EU-regelverk och kompletterande svensk lagstiftning.
I länkarna nedan hittar du mer information, regulatorisk vägledning, mallar och utbildning.
- Läkemedel för avancerad terapi, Läkemedelsverkets webbplats Länk till annan webbplats.
- Guider, mallar och regulatoriskt stöd, ATMP-projektets webbplats Länk till annan webbplats.
- Klassificering och regulatorisk information om ATMP, EMAs webbplats Länk till annan webbplats.
- E-kurs: Introduktion till avancerade terapier, Läkemedelsakademins webbplats Länk till annan webbplats.
Forskningsstöd för kliniska prövningar med läkemedel för avancerad terapi
Kontakta din regionala nod inom Kliniska Studier Sverige för att ta reda på vilket forskningsstöd som finns för din studie.
Senast publicerad: