Möt talarna på ViKKS 2026

Kan du kortfattat beskriva din roll och Swetrials uppdrag?

Jag är chef för Swetrial kansli, Sveriges nationella partnerskap för kliniska prövningar vid Läkemedelsverket. Vårt uppdrag är att stärka Sveriges förmåga att attrahera och genomföra fler och bättre kliniska prövningar, så att fler patienter får tillgång till forskning och nya behandlingar.

Vilka konkreta fördelar ser ni att Swetrial skapar för samarbetet mellan industri och hälso- och sjukvård i Sverige?

Swetrial skapar en gemensam nationell plattform där alla aktörer kan samverka kring gemensamma utmaningar för kliniska prövningar. Ett av Swetrials viktiga uppdrag är utlysningar av medel till prövningsnätverk i hälso- och sjukvården. Genom stärkt genomförandekapacitet ska sjukvården ges förutsättningar att kunna säga ja till kliniska prövningar i större utsträckning.

Hur bidrar Kliniska Studier Sverige till det arbete som Swetrial bedriver?

Kliniska Studier Sverige har en central roll genom sitt nationella och regionala uppdrag att ge stöd för genomförandet av kliniska studier i hälso- och sjukvården. De bidrar med viktig kompetens och infrastruktur som hjälper till att omsätta nationella ambitioner till praktiskt genomförande.

Vilka utmaningar arbetar ni med just nu när det gäller att förbättra förutsättningarna för kliniska studier?

Den största utmaningen är att stärka vårdens kapacitet och förmåga att genomföra kliniska prövningar samtidigt som vården har många andra uppdrag. Vi arbetar också med att skapa bättre nationell samordning och göra Sverige mer attraktivt och konkurrenskraftigt som prövningsland.

Vad hoppas du att deltagarna tar med sig från ditt pass?

Att kliniska prövningar är en viktig del av framtidens hälso- och sjukvård och att vi behöver fortsätta arbeta tillsammans för att skapa bättre förutsättningar för forskning, innovation och patientnytta i Sverige.

Eskil Degsell vet vad det innebär att vara närstående till någon med hjärntumör. Den erfarenheten har format hans engagemang som patient- och närståenderepresentant i Hjärntumörflödet på Karolinska, vice ordförande i Svenska Hjärntumörföreningen och aktiv i NOCRiiC, en ideell organisation som arbetar för att aktivt bidra till interventionsutveckling för patienter och deras närstående.

På konferensen ViKKS kommer han att berätta om hur patient- och närståendesamverkan kan öka inklusionen i kliniska studier. Det är ett ämne som engagerar honom djupt och där han ser både stora möjligheter och utmaningar som sällan diskuteras öppet.

Från patientperspektiv till forskningsprocess

En fråga som Eskil återkommer till är var i processen patientperspektivet faktiskt kommer in. För honom räcker det inte att bjuda in patienter och närstående sent i processen. De behöver vara med från början, när studierna designas.

Han lyfter ett citat från professor Ulrik Lassen som han menar fångar en viktig förflyttning: vi måste gå från att hitta patienter till forskarnas studier till att hitta och skapa studier till våra patienter. Relevansen är avgörande. Är frågeställningarna meningsfulla för den som kan tänka sig delta ökar intresset att vara med.

Konkreta steg framåt

Eskil ser flera saker som kan göra skillnad. Digitala samtycken kan förenkla för deltagare och för dem som genomför studier. En kommande lagändring kan göra det lättare att inkludera personer som är beslutsoförmögna vilket ger närstående en viktig roll. Låter man patient- och närståenderepresentanter följa hela forskningsprocessen skapas dessutom både tid och engagemang för att utveckla rekryteringsarbetet.

I Hjärntumörflödet har de redan testat det i praktiken. I en internationell multicenterstudie sitter NOCRiiC med i styrgruppen och arbetar aktivt med att sprida erfarenheter från de orter som lyckas väl med rekryteringen till dem som har en bit kvar.

En öppen diskussion

Men Eskil vill inte bara berätta om framgångarna. På ViKKS hoppas han att det också finns utrymme för en kritisk och öppen diskussion om utmaningarna med patient- och närståendesamverkan – för de finns och behöver lyftas.