Självklart att ställa upp om det finns möjlighet till lindring för andra
Hundratusentals svenskar lider av sömnapné och när Kurt-Arne Rosén fick chansen att vara med i en klinisk studie tvekade han inte.
Kurt-Arne är som han själv uttrycker det en 59-årig gubbe med rötterna i Östergötland, två vuxna barn och en fru som tycker att han snarkar för mycket.
– Redan i lumpen fick jag kuddar kastade på mig i sovsalen, så problemet med snarkningar har nog funnits där sedan jag var liten.
Svarade på annons i lokaltidningen
Det var hustrun Marita som hittade annonsen i Göteborgsposten där man efterlyste deltagare till en klinisk studie kring sömnapné, det vill säga upprepade andningsuppehåll i sömnen. Många med sömnapné lider också av snarkningar och andningsuppehållen stör sömnen och gör att man blir trött.
– I annonsen fanns kort information om studien, vem som var ansvarig forskare och ett telefonnummer till en sjuksköterska. Jag ringde och fick göra en kortare intervju på telefon. Efter någon vecka blev jag uppringd och kallad till en längre intervju på Sahlgrenska. Då var både sjuksköterskor och läkare med och jag fick information om studien och material att ta med hem och läsa igenom.
Kurt-Arne fick veta att man ville undersöka en substans som tidigare använts som sömnmedel för barn. Om den även kunde lindra sömnapné skulle hundratusentals svenskar potentiellt kunna få hjälp och han tvekade inte att ställa upp.
– Först och främst hoppades jag att jag skulle kunna få bukt på sömnapnén för min egen skull, men det är klart att man vill vara med och bidra om det finns möjlighet att så många andra människor kan dra nytta av resultaten.
Fyra nätter på sömnkliniken
Under studien fick Kurt-Arne och de övriga studiedeltagarna sova totalt fyra nätter på sömnlaboratorium, två nätter per gång vid två tillfällen. Inför första natten på mottagningen tog det nästan två timmar att ta alla nödvändiga prover och sätta elektroder.
– Jag kom till kliniken vid sex-tiden på kvällen, tog en kopp kaffe och sedan satte provtagningen igång. Jag hade elektroder och klister överallt och det var lite kämpigt att få bort allt efteråt. Jag lyckades somna en stund men var ganska trött på jobbet dagen efter och det tog emot en aning att åka tillbaks och sova en natt till i det relativt torftiga rummet på sömnlaboratoriet.
Kurt-Arne berättar att lampan släcktes för natten vid halv elva och studiedeltagarna väcktes igen strax efter klockan sex morgonen efter. Efter de två första nätterna fick studiedeltagarna antingen den aktiva substansen eller placebo. Kurt-Arne har inte fått reda på vilken behandling han fick, men upptäckte när han skulle spela golf att han hade stickningar i händerna.
– Läkaren nämnde inte just stickningar som en eventuell biverkning av läkemedlet, men jag har inte känt av dem varken före eller efter studien så man kan ju ha sina misstankar.
Två veckor efter de första två nätterna på sömnlaboratoriet kallades studiedeltagarna tillbaks till mottagningen, blodtryck och puls kollades av och så höjdes dosen av den verksamma substansen. Efter totalt fyra veckor sov deltagarna ytterligare två nätter på kliniken.
- Fjärde natten tog det bara 45 minuter att fixa alla prover och elektroder.
Efter den fjärde natten avslutades behandlingen direkt och studiedeltagarna lämnade tillbaks alla återstående tabletter.
– Några veckor senare hade jag ett uppföljningssamtal med den ansvarige forskaren och då gick han igenom mina resultat. Man kunde se att jag hade så många som 93 andningsuppehåll under en natt. Inte konstigt att jag ofta känner mig trött, jag kommer ju aldrig ner i djupsömn! Samtidigt är det svårt att göra en uppskattning av sin vakenhet för man har ju inget att jämföra med.
Positiva hälsoeffekter och goda erfarenheter
Det visade sig att Kurt-Arnes problem med sömnapné var alltför svåra för att läkemedlet som testades i studien skulle kunna ha någon effekt.
– Det var något av en besvikelse förstås. Men jag fick en remiss till en mottagning i Borås och nu har jag fått prova ut en ny typ av sovmask som är både tystare och smidigare än den som jag haft i mer än tio år. Förhoppningsvis gör det att den också blir mer använd!
– Dessutom fick jag en ordentlig genomgång av min hälsa och jag gick ner två kilo. Jag är mer medveten om problemen med sömnapné nu och jag kan faktiskt känna mig lite orolig över hur min kropp och min hälsa påverkas av dålig sömn.
Kurt-Arnes erfarenheter av att vara deltagare i en klinisk studie är positiva och han skulle kunna tänka sig att vara med igen.
– Jag har turen att jobba i centrala Göteborg och har en flexibel arbetsgivare, det är nog svårare för någon som jobbar i kassan i en butik eller har långt till kliniken att delta. Många av mina kollegor är blodgivare och kanske är det så att man på min arbetsplats är extra benägen att bidra till samhällsnytta i största allmänhet. Det känns bra att kunna hjälpa andra och dyker det upp fler relevanta studier kan det hända att jag anmäler mig!
Fakta om sömnapné
Sömnapné är en sjukdom som innebär andningsuppehåll när man sover, ofta i kombination med kraftiga snarkningar. Uppehållen, som även kallas apnéer, kan vara mellan tio sekunder och en minut och återkomma flera hundra gånger under natten.
Under andningsuppehållet sjunker syrehalten i blodet och en väckningsreflex från hjärnan leder till ett kort uppvaknande.
Den splittrade sömnen kan leda till trötthet, huvudvärk, nedstämdhet och koncentrationssvårigheter. Sömnapné kan också ha långsiktiga negativa effekter på hjärta och blodkärl.
Den vanligaste formen av sjukdomen kallas obstruktiv sömnapné och beror på att man är för trång i de övre luftvägarna.
Det vanligaste sättet att behandla sömnapné är att patienten får sova med en så kallad CPAP, det vill säga en kompressorkopplad mask som håller de övre luftvägarna fria genom ett kontinuerligt lufttryck.
Senast publicerad: