Ordförklaringar:

Fenomen i kliniken väcker forskningsfrågor

Kan herpesinfektion vara en viktig bakgrundsförklaring till varför vissa individer utvecklar Alzheimers sjukdom? Hugo Lövheim, forskare och läkare vid Geriatriskt Centrum vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, har i omfattande befolkningsmaterial sett ett tydligt samband. Nu genomför han en klinisk studie för att se om det går att påverka sjukdomsprocessen vid Alzheimers sjukdom.

Det är en sen eftermiddag i augusti, hösten har kommit tidigt till Umeå och björkarna har redan börjat skifta i gult. Hugo Lövheim ställer ifrån sig cykeln utanför Norrlands universitetssjukhus och visar vägen genom trapphus och vindlande korridorer till Geriatriskt Centrum. Han är läkare och huvudansvarig forskare för en klinisk pilotstudie, den första i sitt slag i världen.

– Det är en liten studie där patienter med Alzheimers sjukdom får behandling med valaciklovir, ett antiviralt läkemedel som traditionellt ges i samband med herpesinfektion och som är effektivt för att dämpa virusinfektionen. Nu vill vi undersöka om läkemedelsbehandlingen även kan ha effekt på grundläggande sjukdomsprocesser vid Alzheimers.

Varje år insjuknar cirka 10 000 människor i Sverige i Alzheimers sjukdom, den vanligaste bland våra demenssjukdomar.

Det har länge funnits en misstanke om att herpes (simplexvirus typ 1, som orsakar vanliga munsår) kan öka risken för sjukdomen hos vissa individer.

– Redan i början av 1980-talet hade forskare sett att den form av hjärninflammation som orsakas av herpes simplexvirus drabbar samma delar av hjärnan som vid Alzheimers sjukdom. Men resultatet har avfärdats av forskarsamhället utan att det egentligen gjorts några välgjorda studier. Jag blev nyfiken och bestämde mig för att gå vidare vetenskapligt och undersöka hypotesen närmare.

Herpes och Alzheimers

Hugo Lövheim kommer från den lilla byn Varuträsk som ligger några mil utanför Skellefteå. Redan som liten var han nyfiken på hur saker och ting hänger ihop och slukade tjocka uppslagsböcker. Intresset för vetenskap och människor fick honom att söka läkarprogrammet vid Umeå universitet 2001.

– Under utbildningen blev jag tidigt intresserad av forskning och påbörjade ett doktorandprojekt som jag fortsatte med under min allmäntjänstgöring som läkare.

Forskningsprojektet resulterade i en avhandling vid Umeå universitet 2008 som handlar om äldre som behandlas med smärtstillande läkemedel, eller läkemedel mot psykiska problem. Hugo Lövheim kunde visa att äldre långt ifrån ges optimal behandling och att användningen av psykofarmaka till äldre på särskilt boende har ökat markant under de senaste 20 åren.

Efter avhandlingen fortsatte han att forska vid sidan av sin ST-utbildning i geriatrik. Och det var när han läste om hypotesen om ett samband mellan herpesvirus och Alzheimer som han 2009 bestämde sig för att undersöka det närmare i epidemiologiska material som finns vid Umeå universitet. Data hämtades från den medicinska biobanken och Betulaprojektet, en befolkningsstudie om åldrande, minne och demens i Västerbotten.

– Med hjälp av material från biobanken kan vi göra studier som är unika. I vårt fall har vi tittat på patienter som diagnosticerats med Alzheimers sjukdom och sedan gått tillbaka många år i tiden och för att jämföra med prover som togs då de var friska och som sparats i biobanken.

Analyser visade att den gamla hypotesen från 1980-talet fortfarande är högst levande och att det kan finnas kopplingar mellan herpesvirus och Alzheimers sjukdom. Resultaten presenterades 2015 i två vetenskapliga artiklar.

– I laboratoriemiljö har man också sett att herpesvirus stimulerar produktionen av proteinerna tau ochbeta-amyloid, två typiska markörer för Alzheimers, vilket gör hypotesen ännu mer intressant, säger Hugo Lövheim.

Hans forskargrupp arbetar nu med hypotesen att genetiska faktorer i kombination med att immunförsvaret försämras när vi blir äldre, ökar förutsättningarna för herpesviruset att sprida sig till hjärnan och det område där Alzheimers sjukdom startar.

– Vi fortsätter nu med vår forskning för att försöka förstå vilka personer som löper en högre risk, men också hur tidsförloppen ser ut så att vi får en bättre förståelse för när det är mest effektivt att sätta in behandling för att påverka sjukdomsprocesserna.

Hypoteser in i forskning

Hugo har en biträdande lektorstjänst vid Umeå universitet som innebär att han kan dela sin tid mellan forskning och kliniskt arbete som ST-läkare vid Geriatriskt centrum.

– Jag tycker att det är en bra kombination. Forskningsarbete är stimulerande och viktigt. Om vi ska utveckla nya behandlingar och lära oss mer om sjukdomar är det bra att ha en fot i den patientnära vården. Här finns en källa till frågeställningar som väcks i möten med patienter och som genererar hypoteser som man sedan kan testa vetenskapligt. Som läkare kan man på kliniken upptäcka vissa fenomen som man gärna vill undersöka vidare och forskningen ger oss verktygen att systematiskt observera och genomföra studier på ett vetenskapligt sätt.

Vilka är de viktigaste förutsättningarna för att jobba med klinisk forskning och samtidigt vara aktiv som läkare?

– Finansieringen är en viktig fråga. Och här är landstingens forskningsfinansiering med så kallade ALF-medel en viktig källa. Som sjukvården ser ut i dag med höga krav på produktion så finns det ytterst begränsade möjligheter att syssla med forskning samtidigt som man arbetar kliniskt som läkare.

– Det är också värdefullt att det finns ett kliniskt forskningscentrum med en enhet för kliniska prövningar som kan hjälpa till med ansökningar och som har en god kunskap om regelverk, tillstånd och etikprövning. Om man exempelvis ska göra en klinisk interventionsstudie med läkemedel så kan en ansökan till Läkemedelsverket omfatta över 100 sidor. Läkemedelsstudier ska ju bedrivas enligt GCP, god klinisk sed och här är det viktigt att få stöd och hjälp i ansökningsförfarandet.

Hur skulle du vilja definiera klinisk forskning?

– All forskning som har betydelse för hur vi ska förstå och behandla sjukdomar. Forskning om proteiner och celler har stor betydelse för hur vi ska förstå grundläggande sjukdomsmekanismer. Men vi behöver ju även behandlings- och interventionsforskning för att bättre förstå hur vi ska utveckla bättre behandlingsmetoder.

Har du några råd till läkare som skulle vilja börja forska?

– Handledaren har en betydelsefull roll och det är viktigt att komma till en forskargrupp där man får stöd och möjlighet att utvecklas, och där det finns goda möjligheter att kombinera forskning med patientarbete.

Vad driver dig som läkare och forskare?

– Jag tycker att det är kul att klura, fundera och undersöka hur saker och ting hänger ihop. Och det är spännande att kunna bedriva egna studier, att se hur projekten växer fram och följa resultaten över tid. I bästa fall kan vi utveckla metoder och förbättra behandlingar som gagnar våra patienter.

– Jag stimuleras även av det breda samarbetet som finns mellan prekliniska och kliniska forskare och att det finns en koppling mellan labbet och kliniken. Vi har också samarbeten med flera andra forskargrupper som hjälper oss framåt.

Hugo Lövheim, forskare och läkare vid Geriatriskt Centrum vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Foto: Mattias Pettersson

Hugo Lövheim, forskare och läkare vid Geriatriskt Centrum vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Foto: Mattias Pettersson

Om Hugo Lövheim

Namn: Hugo Lövheim

Ålder: 36 år

Arbetar: Enheten för Geriatrik, Umeå universitet och Geriatriskt Centrum, Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Familj: Fru och tre barn mellan ett och sex år.

Bor: I villa i Umeå.

Drivs av: Nyfikenhet.

Blir glad av: Nya tankar, spännande resultat.

Oroas av: Krig och klimatförändringar.

Skulle vilja: Bygga färdigt bastun, sova ut, göra bra forskning.

Därför är klinisk forskning viktigt: Helt enkelt för att vi ska kunna bli bättre på att bota och lindra sjukdomar som orsakar mycket lidande.

Ett vetenskapligt genombrott jag skulle vilja se: Ett verkligt framsteg för forskningen om Alzheimers sjukdom.

Om jag vore minister för högre utbildning och forskning skulle jag: Verka för att anslag fördelas efter vetenskapliga meriter och att de kommer många till del.

Senast publicerad: