Stora kunskapssprång när kliniskt arbete och forskning kombineras

Julia Otten flyttade från Tyskland efter sin läkarexamen, ett val hon inte har ångrat. Här har hon kunnat kombinera familjeliv med jobbet som överläkare och forskare. Förra året disputerade hon på en avhandling om stenålderskost och arbetar idag som överläkare vid Norrlands Universitetssjukhus. Som forskare skulle hon vetenskapligt gärna vilja visa att det går att behandla diabetes med en förändring av livsstilen.

Det är sen eftermiddag. På promenadavstånd från centrala Umeå ligger Norrlands universitetssjukhus, högt beläget med utsikt över staden. Julia Otten som är diabetesansvarig läkare på Medicincentrum har just avslutat arbetet för dagen och slagit sig ned i ett konferensrum.

På bordet ligger ett exemplar av hennes doktorsavhandling. I oktober 2016 disputerade hon på en avhandling om paleolitisk kost (stenålderskost) vid Umeå universitet: ”Effects of a paleolithic diet and exercise on liver fat and insulin sensitivity”. I flera studier har hon visat hur kraftfull den paleolitiska kosten är och hur den på bara tolv veckor kan förbättra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom som exempelvis övervikt, leverfett, insulinkänslighet, blodfetter och blodtryck hos överviktiga individer med typ 2-diabetes.

– Vår västerländska livsstil är den viktigaste orsaken till hjärt-kärlsjukdom. Möjligen beror detta på att vår metabolism fortfarande är programmerad för att leva som jägare och samlare.

Stenåldersmänniskor

Trots att vi lever på 2 000-talet i en högteknologisk tid, är vi i många avseenden biologiskt sett fortfarande stenåldersmänniskor. Ända fram till jordbrukssamhällets början för cirka 10 000 år sedan, levde vi som jägare och samlare och vår kost baserades på det som naturen och havet erbjöd: grönsaker, frukt, bär, magert kött, fisk, skaldjur, nötter och ägg.

I vår tid finns det fortfarande ursprungsbefolkningar, som exempelvis inuiter på Grönland samt invånare på ön Kitava, öster om Nya Guinea, som lever som jägare och samlare och som äter en stenålderskost som liknar den man åt under den äldre stenåldern (Paleolitikum).

– Dessa individer har en påfallande låg frekvens av kardiovaskulär sjukdom, vilket gör det högintressant att studera de metabola effekterna av paleolitisk kost, med och utan tillägg av fysisk aktivitet, säger Julia Otten.

Livsstilsinterventioner

Det har gått över 16 år sedan Julia Otten lämnade Tyskland för att göra sin allmäntjänstgöring som läkare i Sverige. Tillsammans med sin man, som också är forskare och överläkare i ortopedi, flyttade de först till Sollefteå där Julia fick en tjänst på sjukhuset.

– Vi ville båda två flytta från Tyskland, mest på grund av arbetsvillkoren och en tuff arbetsmarknad. Som kvinna är det i mitt hemland svårt att kombinera familj och karriär, många kvinnor tvingas göra ett val. Väljer man barn och familj arbetar man i regel deltid och har inte samma möjligheter att göra karriär som forskare och läkare.

Tack vare en välutbyggd barnomsorg och en generös föräldraförsäkring erbjuder Sverige just den möjligheten, menar Julia Otten.

– Här i Sverige kan jag fortfarande satsa på mitt jobb som läkare och ha en forskarkarriär, och samtidigt även ha tid över för familjen. Det är oerhört värdefullt och viktigt för mig.

Från Sollefteå gick flyttlasset till Umeå 2007. Julia Otten valde att slutföra sin specialistutbildning i internmedicin och endokrinologi vid Norrlands universitetssjukhus. Där påbörjade hon även sina doktorandstudier på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.

Ett av hennes stora intressen handlar om livsstilsinterventioner vid typ 2-diabetes.

– Det är en livsstilssjukdom och då vore det också logiskt att i samarbete med patienten starta behandling som handlar om att lägga om livsstilen för att förbättra hälsan. I dag är vården snabb med att ordinera läkemedelsbehandling och satsar alltför lite på livsstilsintervention som skulle kunna bota typ-2 diabetes.

Söker kombinationstjänst

Det är en stor fördel att arbeta kliniskt i vården och samtidigt forska, menar hon.

– I mötet med patienterna väcks många idéer och frågor som vi kan testa vetenskapligt för att försöka öka vår kunskap och förbättra vård och behandling. Men frågor kan också väckas på labbet eller i experimentella studier och generera hypoteser som vi sedan kan testa i kliniska studier. Jag kan inte föreställa mig att inte forska. Det ger stora möjligheter att vidga vyerna och perspektiven.

Efter avhandlingen förra året arbetar hon mestadels kliniskt som överläkare och har mindre tid över för forskning. Det är synd, menar hon, för det är i kombinationen av kliniskt arbete och forskning som de stora kunskapssprången kan tas.

Julia Otten lyfter även fram det viktiga samarbetet mellan olika forskargrupper och även med andra universitet som Karolinska institutet.

– I Umeå har vi ett spännande forskarteam där prekliniska forskare och kliniska forskare arbetar tillsammans, vilket är en stor fördel och tillgång, säger Julia Otten.

I den bästa av världar skulle hon gärna vilja ha en kombinationstjänst som gav henne möjligheten att forska på halvtid. I dag får hon använda en del av sin lediga tid för att hinna med den forskning hon brinner för.

– Jag söker forskartjänster och fortsätter med forskning om livsstilsintervention vid typ 2-diabetes. Ämnet ligger mig så varmt om hjärtat och är en motvikt till den omfattande läkemedelsforskningen.

Julia Otten upplever att det finns ett stort intresse hos patienter att delta i kliniska forskningsstudier. Hon berättar om en patient som insjuknade i typ 2-diabetes och hade ett alldeles för högt långtidsblodsocker. Han bestämde sig för en livsstilomläggning. Ett halvår senare hade patienten gått ned 15 kilo och långtidsblodsockret hade återgått till ett normalvärde.

– Kostomläggningen gav en kraftfull effekt och som läkare är det förstås oerhört glädjande när vi kan stötta och motivera våra patienter att bli friska, bara genom att förändra livsstilen.

Givande korsbefruktning

Julia Otten förbereder nu en klinisk studie inom livsstilsintervention och typ 2-diabetes. Hon planerar även kortare vistelser hos olika forskargrupper i Kanada, Frankrike och England. Syftet är bland annat att lära sig nya vetenskapliga metoder inom proteinmetabolism.

Korsbefruktningen mellan arbetet som läkare och klinisk forskning, är en stark drivkraft, menar Julia Otten. När hon behöver samla tankarna och hitta koncentrationen, åker hon ibland iväg till en liten stuga utanför Holmsund i Umeå. Där kan hon i lugn och ro djupdyka i viktiga forskningsfrågor.

– Jag skulle inte vara den läkare jag är utan forskning. Ibland får vi märkliga resultat som genererar spännande hypoteser. Det väcker i sin tur många intressanta diskussioner och frågor som kräver nya undersökningar och som förhoppningsvis tar kunskapen vidare. Något som förhoppningsvis gagnar patienterna i slutänden.