Utredning om klinisk forskning inom primärvården genomförd

Kliniska Studier Sverige har genomfört en utredning kring hur man kan bidra till att främja förutsättningarna för att bedriva kliniska studier i primärvården. Utredningen har identifierat aktiviteter, behov och faktorer som är av betydelse för att främja klinisk forskning inom primärvården.

Resultat från förstudiearbete

Beatrice Backman Lönn har varit projektledare för projektet ”Möjligheterna att bedriva klinisk forskning och kliniska studier inom primärvården, nodernas roll och möjligheter”. Satsningen har avslutats och i intervjun nedan berättar hon om vad förstudiearbetet resulterat i.

Varför har man tittat på möjligheterna att bedriva klinisk forskning och kliniska studier inom primärvården?

- Svensk sjukvård har de senaste åren genomgått en förändring där alltmer vård sker inom öppenvården och i hemmet. Detta förändrar förutsättningarna för såväl klinisk forskning som undervisning och innovation, och den av tradition sjukhusbundna infrastrukturen för klinisk forskning behöver kompletteras med nya rutiner och arbetssätt.

Inom Kliniska Studier Sverige har ett flertal projekt genomförts för att främja klinisk forskning nationellt och regionalt inom hela hälso- och sjukvården. De regionala nodernas verksamheter är i huvudsak knutna till universitetssjukhus samt större regionsjukhus, där forskningstraditioner liksom infrastruktur för klinisk forskning finns. Trots att det på både statlig (SOU) och regional (SKR) nivå förespråkas att forskning ska bedrivas i primärvården är förutsättningarna för att bedriva forskning fortfarande inte tillräckligt utbyggda i alla delar av primärvården.

Därför utfördes detta projekt som en utredning kring hur samarbetet mellan noderna, på regional och nationell nivå, kan bidra till att främja förutsättningarna för att bedriva kliniska studier i primärvården. Syfte och mål med utredningen var att identifiera konkreta aktiviteter, behov och faktorer som är av betydelse för att främja klinisk forskning inom primärvården samt att utreda vilket stöd som noderna skulle kunna bidra med för att främja möjligheterna till klinisk forskning inom primärvården, säger Beatrice Backman Lönn, projektledare.

Vad blev resultatet av projektet?

- Utredningen visade på en rad hinder och möjligheter där majoriteten av aktiviteterna är svåra för noderna att påverka, som till exempel primärvårdens uppdrag, finansiering och forskartradition/forskningsstrategi. Aktiviteterna som noderna kan bidra med återfanns framför allt inom områdena kompetens/kunskap, andra personella resurser och skapande av infrastruktur som till exempel anpassade utbildningar och resursstöd samt utforma information anpassad för primärvårdens aktörer, svarade Beatrice Backman Lönn.

Vad händer nu?

- Utredningens förslag på aktiviteter och stöd har lett till att ett flertal noder nu startar upp eller är på gång att starta upp regionala nodprojekt utifrån utredningens förslag. Detta görs tillsammans med primärvårdens aktörer med syfte att främja möjligheterna till klinisk forskning i samverkan inom primärvården inom respektive nod, svarade Beatrice Backman Lönn.